På senaste tiden har jag snöat in på Ordinary Bitter, som är den där klassiska brittiska bittern som du tänker på när du tänker bitter. ”Varför?”, frågar du. Jag svarar ärligt, ”jag har ingen aning, men gott är det!”
Vad är då en Ordinary Bitter? Svenska Hembryggareföreningen definerar den så här:
”Denna Bitter är den vanligaste av de traditionella Ale-typerna på brittiska pubar. Den uppstod på 1920-talet i England. De är ofta till sin fördel färska, gärna som Real Ale. Ordinary Bitter, som ofta kallas bara Bitter, är en mycket lättdrucken öl. Den har en låg kolsyrenivå och en tydlig humlekaraktär. Humlekaraktären ska vara medium till hög och vara av brittisk örtigt/kryddig karaktär. Ett litet knäckigt maltinslag bör balansera humlesmaken. Bör vara fruktig på låg nivå. Diacetyl får förekomma på mycket låg nivå. Humlebeskan ska vara medium till hög.”
